Statusrapport angående sköldkörtelprojektet vid SLU (februari 2011)
Autoimmun sköldkörtelrubbning eller lymfocytär thyroidit som är den medicinska termen, är en av hundens allra vanligaste hormonsjukdomar. Individer från nästan alla raser drabbas, men man har i tidigare studier och med hjälp av bland annat försäkringsstatistik sett att vissa raser drabbas i högre utsträckning än andra, däribland PON. Man har också i tidigare studier, framför allt på humansidan, kunnat konstatera att olika autoimmuna sjukdomar ofta förekommer inom samma familj, vilket tyder på en gemensam genetisk bakgrund. PON är en ras som inte bara i relativt hög grad drabbas av sköldkörtelrubbning, utan också av diabetes, vilket gör den till en mycket intressant ras att studera.

Sedan flera år tillbaka pågår forskning kring både diabetes och sköldkörtelrubbning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Vårt mål är att nå ökad kunskap om den genetiska bakgrunden till dessa sjukdomar, dvs identifiera den eller de genetiska förändringar som gör att hunden insjuknar i sköldkörtelrubbning eller diabetes.

För att kunna göra detta jämför vi arvsmassan (DNA) hos sjuka individer med arvsmassan från friska individer. För att kunna urskilja en eller ett fåtal gener bland många tusen behöver ofta ett stort antal individer jämföras. Det är också av största vikt att de hundar vi jämför är korrekt klassificerade (sjuk resp frisk) och inte är nära besläktade (syskon/far/mor).

För sköldkörtelprojektets räkning har vi idag fått in ca 45 PONs, varav 17 kan räknas som ”fall” (sjuka) och 6 som kontroller (friska). 22 hundar hamnar alltså utanför både fall- och kontrollgruppen. Inte för att de är sjuka, utan för att vi måste ställa mycket höga krav på våra kontrollhundar, för att i så hög grad som möjligt undvika fel i vår genetiska jämförelse. För vi vill ju vara säkra på att vi jämför sjuka med friska, och inte sjuka med ”snart sjuka”.  Ofta kan dock samma kontroller användas både för diabetes- och sköldkörtelprojektet.

Fortfarande har vi för få individer för att kunna göra den stora genetiska undersökning vi kallar ”hel-genoms association” (genom=arvsmassa) inom er ras. Till detta skulle vi minst behöva 50 fall och 50 kontroller. Vi hoppas därför att PON-unionen och dess medlemmar vill fortsätta stötta oss med forskningsmaterial. Tillsammans kan vi lösa gåtan och förhoppningsvis minska frekvensen av sköldkörtelrubbing i er ras.

I de raser som vi har fått in lite fler prover ifrån, har vi kommit en bra bit på väg. Våra studier har i första hand inkluderat riesenschnauzern, en ras med mycket hög frekvens sköldkörtelrubbning (ca 20 %). Vi har idag samlat in blodprover från nästan 550 riesenschnauzers, varav ca 130 är fall och 80 är kontroller. En associationsstudie i det här materialet har identifierat ett antal gener med troligt inflytande över sjukdomen. Just nu undersöker vi dessa gener och omkringliggande regioner noggrant för att kunna identifiera de genförändringar som skiljer sjuka riesen från friska.

Vi hoppas att ni som klubb och hundägare är villiga att hjälpa oss i vår strävan för friskare hundar. Vi önskar blodprov både från 1) konstaterade fall (till denna grupp räknas också hundar med enbart positiv TgAA, trots avsaknad av symtom) samt 2) friska, äldre (över 7 år) hundar. Provtagningen görs kostnadsfritt hos veterinär, under förutsättning att korrekt blankett används, och att hunden tillhör någon av ovanstående grupp. Prover från friska yngre hundar kan tyvärr inte inkluderas i studien.

För framtida studier kommer vi också att behöva vävnadsprover från friska och sjuka hundar. Dessa prover tas inte på levande individer, varför vi vill be er att, om ni kan tänka er att donera vävnad efter er hunds död, kontakta oss innan avlivning.

Hör gärna av er till mig om ni har några frågor eller funderingar.
Jag nås lättast på mail: Katarina.Sundberg@slu.se men finns också oftast på tel 018-471 45 51 alt 018-67 19 37.
Stort tack för er samarbetsvilja och ert stora engagemang!

Med hopp om fortsatt gott samarbete och med vänliga hälsningar,
Katarina Sundberg
Doktorand inom sköldkörtelprojektet, SLU

Diabetes status report for the PON- Unionen (februari 2011)

Diabetes project with the Polish Lowland Sheepdog.

The high incidence of diabetes mellitus, which has recently been reported in the PON breed, indicates that there could be a genetic background for the disease in this breed. The aim of our research is to search for this genetic disease link, by comparing genetic material from healthy dogs and dogs with diabetes.

The many similarities between diabetes in human and dogs also means, that we can use the results from the research to study the disease in humans. Using this approach we hope that our research can benefit both humans and dogs in the long run.

At the moment we are currently still in the process of collecting samples from PON dogs for genetic analysis. We have currently got 13 samples from dogs with diabetes and 20 samples from control dogs. We will need at least 20 diabetes samples and preferably more than this, before we can continue with performing the genetic analysis.  If the disease is a complex inherited disease then it might require larger numbers of dogs (100 cases and 100 controls). It is important that dogs in the study are not related since this will disturb the results.  Samples are currently being collected in the USA and UK as well. Since the dog breeds differ between continents these samples might need to be analyzed separately.

We would like the PON-union and PON dog owners, to continue to help us in the process of collecting samples. We need more samples from diabetes affected PON dogs and also more samples from unaffected healthy dogs over 8 years of age. The dogs should not be closely related to other dogs already contributing to the study. The control dogs should preferably not be closely related to any dogs with diabetes.

We very much appreciate the contributions that the PON-union has already done to our project and we hope that in the future we will be able to give some answers as to why the disease occurs and perhaps contribute to elimination of the disease or better treatment.

Status on diabetes projects in other breeds.
We are analysing genetic data on diabetes in three other dog breeds. The Swedish Elkhound, the Norwegian Elkhound and the Border Collie. All these breeds have a relatively high risk of pregnancy or heat related diabetes.  Genetic arrays have been performed already however, we are currently still analysing the data however we hope that we soon will have identified genes that are affected and that we can study further to understand their function in the disease. Identified risk genes will also be used to screen other diabetes risk breeds such as the PON breed. The PON breed has presumably a different diabetes subtype, which affects both males and females however it might still be some of the same genes involved in the disease process.

For more information you can always contact me : 
maja-louise.arendt@imbim.uu.se

Thank you for contributing to our work. It is higly appreciated.

Kind regards Maja Arendt DVM PhD

Rapport från projektet. (februari 2009)
Vi har gjort glädjande resultat från den genetiska studien på Riesenschnauzer, där vi snart hoppas ha ringat in de gener som styr uppkomsten av sjukdomen.
Inom ett halvår borde vi ha mycket mer på benen och då kommer vi troligen även ha inkluderat våra PON i analysen.

Minskad sköldkörtelfunktion, eller hypothyreos, är idag hundens allra vanligaste endokrina sjukdom. Sjukdomen är ärftlig och förekommer i mycket hög frekvens inom flera raser.
TEXT: KATARINA FERM

Hunden lik människan
Vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala arbetar idag en stor forskargrupp tillsammans med internationella partners för att identifiera den genetiska bakgrunden till många av de sjukdomar som hund och människa har gemensamt. Hunden och människan delar nämligen inte bara de flesta av sina omgivande miljöfaktorer, utan har också stora genetiska likheter och drabbas också i stor utsträckning av samma sjukdomar. Tyvärr drabbas dock hunden oftast av sjukdom i en högre frekvens än människan.
Nedsatt sköldkörtelfunktion förekommer både hos hund och hos människa. I hundens fall beror sjukdomen nästan uteslutande på en autoimmun reaktion riktad mot sköldkörteln. Denna form av sköldkörtelrubbning kallas för autoimmun lymfocytär thyreoidit, hos människa även kallad Hashimotos sjukdom.

Svårt att selektera för i avelsarbetet
Begreppet autoimmunitet betyder att kroppen felaktigt reagerar mot kroppsegen vävnad, som om den vore främmande. Immunförsvaret aktiveras då för att bilda antikroppar för att attackera och förstöra den ”främmande” vävnaden. Flera olika antikroppar har beskrivits i litteraturen, den hos hund vanligaste autoantikroppen förekommande hos patienter med sköldkörtelrubbning kallas TgAA (thyroglobulin autoantikroppar). Autoantikropparna förstör successivt sköldkörtelvävnaden, och efter en tid kan inte längre körteln producera de så viktiga hormonerna T3 och T4 i tillräcklig mängd. Symtom såsom dålig päls, ökad vikt, trötthet, frusenhet och ibland reproduktionsstörningar kan då ses. Läs mer om sjukdomen och dess symtom och behandling på sköldkörtelprojektets eller hundgruppens hemsida (http://skoldkortelrubbninghoshund.slu.se respektive http://hunddna.slu.se )

Autoimmun sköldkörtelrubbning debuterar hos de flesta individer först i tidig medelålder (3-5 år), vilket gör att traditionellt avelsurval har varit relativt ineffektivt för att minska sjukdomsfrekvensen. Drabbade hundar har helt enkelt hunnit gå i avel innan symtom blivit synliga, vilket har gjort att sjukdomsanlagen kunnat spridas till nästa generation. Kanske har inte heller sjukdomen fått så stor uppmärksamhet i avelsarbetet, eftersom de flesta hundar svarar bra på medicin och lever ett långt och gott liv, om de medicineras livet ut.

Varför viktigt?
Men varför är det då viktigt att lägga ner så mycket tid, energi och pengar på att forska kring en sådan sjukdom? Om hundarna mår bra av medicinen och lever lika länge, vad är då poängen?
Jo, det finns flera olika anledningar till att vi vill lära oss mer om autoimmun sköldkörtelrubbning hos hund.
• För det första är sjukdomen mycket vanlig. I en av våra studier, där vi samlade in blodprover från två olika födelsekohorter (grupper av hundar födda ett visst år) i riesenschnauzer och hovawart, såg vi att uppemot 19 % av hundarna var påverkade av sjukdomen.
• För det andra kan inte sjukdomen botas, utan hunden blir beroende av livslång medicinering. Visst mår hunden oftast bra på sin medicin, men det innebär ändå att man två gånger varje dag, livet ut, måste stoppa i sin hund ett syntetiskt hormonpreparat. Dessutom skall doseringen av medicinen noga övervaks genom att man tar regelbundna (ca en gång/år) blodprover för att analysera hundens hormonnivåer. Detta innebär dyra veterinär-, analys- och medicinkostnader. Endast medicineringen för en hund av riesenschnauzer-storlek kostar ca 10 000 kronor, om den medicineras från 4 års ålder till sin död. Till detta kommer veterinär- och analyskostnader av minst samma storlek. I slutändan har man betalat ”valppriset” tre gånger, om man har oturen att få en hund som drabbas av sköldkörtelrubbning.
• Identifiering av de gener som innebär en hög risk att utveckla sjukdomen skulle kunna leda till säkrare diagnoser, ”smartare” mediciner, genetiskt test och ett effektivare avelsprogram för att i framtiden reducera sjukdomen i hårt drabbade raser.
• Autoimmun sköldkörtelrubbning förekommer också hos människa (Hashimotos sjukdom), där livstidsrisken för en kvinna beräknas vara så hög som 10 %. Sjukdomen har liknande karaktär inom båda arter, vilket gör att vi med vår forskning hoppas kunna vara till hjälp även för människor med Hashimotos sjukdom.

Jämför sjuka med friska
Hundens genom (arvsmassa) kartlades av forskare vid Broad Institute i USA år 2005. Detta innebar givetvis ett stort genombrott för forskning av hundens gener och dess funktioner. Sedan dess har forskare vid samma institut, i samarbete med forskare vid SLU och Uppsala Universitet, tagit fram och testat ett så kallat ”SNP-chip” för hund. Detta är ett verktyg som gör det möjligt att förutsättningslöst söka efter associationer mellan genetiska markörer och en viss sjukdom eller egenskap. Med SNP-chipet kan vi med hjälp av DNA från ett enkelt blodprov ”tjuvkika” på en individs arvsmassa på 27 000 olika platser/positioner.
Genom att göra detta med DNA-prover från 100 sjuka och 100 friska riesenschnauzers i sköldkörtelprojektet, hoppas vi kunna identifiera delar av arvsmassan där de sjuka hundarna skiljer sig från de friska. Hittar vi sådana regioner, skulle detta kunna innebära att de gener som styr uppkomsten och utvecklingen av autoimmun sköldkörtelrubbning hos riesenschnauzer finns i dessa genetiska regioner. Dessa regioner ”finkammas” då med hjälp fler sjuka/friska individer av andra raser och fler genetiska markörer (SNPar), för att slutligen hitta fram till de gener eller regulatoriska element som styr sjukdomen.

På gång!
Vi har nu precis i dagarna skickat iväg våra första prover på denna genetiska analys, som kallas ”genome wide assosiation study”. I det första steget ingår ca 130 riesenschnauzers. Hittar vi regioner av intresse med hjälp av dessa prover, kommer vi att finkamma regionerna hos ett flertal raser med samma sjukdom. För detta ”steg 2” samlar vi in blodprover från hundar av raserna hovawart, perro de agua espanol, PON, boxer, dobermann och rhodesian ridgeback. Hundarna skall antingen vara friska och äldre än 7 år, eller ha en diagnos och testresultat som tyder på autoimmun sköldkörtelrubbning. Har du en hund som passar in? Kontakta oss gärna för att bidra till vår forskning!

Har du frågor eller funderingar om sjukdomen eller om den forskning vi bedriver? Kontakta oss gärna, eller titta in på vår hemsida http://skoldkortelrubbninghoshund.slu.se för mer information om projektet och om sköldkörtelrubbning hos hund.

Katarina Ferm
SLU, Institutionen för husdjursgenetik
Box 7023
750 07 Uppsala
Tel: 018-67 19 37
Email: Katarina.Ferm@hgen.slu.se

Tove Dahl, leg.vet, doktorand vid inst. för kirurgi och medicin smådjur, SLU, UPPSALA

Inom PON-rasen har ett flertal fall med hormonrubbningar såsom sköldkörtelstörningaroch diabetes mellitus (sockersjuka) rapporterats. Ett forskningsprojekt är i startgroparna för att söka kartlägga dessa problem inom PON-rasen. Projektet kommer att vara en del i det större hunddiabetesprojekt som veterinärer och molekylärgenetiker från Sveriges Lantbruksuniversitet och specialistläkare från Akademiska Sjukhuset i Uppsala startade under hösten 2005. Syftet med delprojektet är att kartlägga förekomsten av diabetes mellitus och sköldkörtelrubbningar i den svenska PON-hundpopulationen samt genom genetiska studier utreda ärftligheten av sjukdomen och därigenom öka möjligheten att få fram DNA-tester.

Introduktion
Diabetes mellitus, sockersjuka, utgör sedan länge ett stort kliniskt problem för såväl människor som hundar. Sjukdomen blir vanligare och vanligare främst i västvärlden både hos människor och sällskapdjur. Diabetes mellitus kännetecknas av ett högt blodsockervärde i blodet vilket ger ökad törst, ökad urinmängd och trötthet (se faktaruta nedan). Hos hund är diabetes mellitus en relativt vanlig hormonsjukdom med en förekomst kring 1 fall per 200 hundar. Sjukdomen har ännu inte kunnat klassificeras tydligt i olika typer och varför hundar får diabetes är oklart. Man vet dock att orsaken till hunddiabetes är olika hos olika hundar även om de kan ha samma symtom. Tidigare studier som gjorts på större kliniker har visat på en ökad risk hos vissa hundraser att utveckla sjukdomen. I Sverige har man kunnat påvisa en ökad förekomst av diabetes mellitus hos rasen Samojed men också Jämthund, Border Collie och West Highland White Terrier är överrepresenterade. Polsk Owczarek Nizinny med färre registrerade hundar har hittills inte uppmärksammats i statistiken. Forskningsprojektet "Diabetes hos hund" Hösten 2005 startade ett helt nytt unikt projekt vid SLU i Uppsala. Projektet beräknas pågå i fem år och syftar till att öka kunskapen om diabetes hos hund. Det finns många likheter, men också många skillnader jämfört med diabetes hos människor. I de olika delstudierna kommer vi att belysa hunddiabetesproblemet på lite olika sätt:

Epidemiologi
I den här studien kommer vi med hjälp av uppgifter från djurförsäkringsbolaget Agria kartlägga sjukdomen i Sverige. Vi kommer få svar på frågor som:
Vilka raser drabbas mest?
När i livet drabbas de?
Får tikar mer diabetes än hanhundar?
Är det vanligare i städer än på landet?
Hur länge lever hundar med diabetes?
Är det vanligt att de har andra hormonstörningar än diabetes?
Är det vanligt att hundarna blir blinda av linsgrumling?
Visst har andra forskare undersökt detta förut men aldrig på ett så stort material som vi har tillgång till. I Agrias databas finns över 400.000 hundar registrerade.

Diagnostik och klassifiering
I den här studien ska vi använda oss av en del blodprovsanalyser som utnyttjas på människor med diabetes. Vi ska testa dessa metoder och se om de kan vara till nytta på djursjukhusen. Bland annat ska vi göra tester på hundar med diabetes för att se om de har egen insulinproduktion kvar. Vi ska också se om hundarna har så kallade autoantikroppar i blodet riktade mot betacellerna. Barn med diabetes har ofta sådana autoantikroppar, vilket visar att det är kroppen själv som förstört de viktiga betacellerna

Genetik
Vi har för avsikt att leta efter gener som gör att hundar får diabetes. Vi vet att vissa raser drabbas oftare än andra vilket gör att vi tror att det kan finnas gener som leder till att hundar utvecklar diabetes. Förra året kartlades hela hundens arvsmassa vid Broad Institute i USA. Det gör att vi nu kan leta efter sjukdomsgener med en så kallad "hel-genoms-scan". Vi kommer behöva blodprover från många diabetessjuka hundar för att kunna göra de här analyserna. Om du vill läsa mer om projektet eller om hunddiabetes gå in på webadressen:http://hunddiabetes.slu.se/

PON-Projektets genomförande
Forskningsgruppen har genom kontakt med svenska PON-ägare, veterinärer och personer inom rasklubben förstått att vissa sjukdomar förekommer ganska ofta i rasen. Exempel på sådana sjukdomar är atopi (allergi mot luftburna allergen), hypotyreoidism (sköldkörtelrubbning), CL (en inlagringssjukdom), Addisons sjukdom (underfunktion i binjurebarken) samt diabetes mellitus. Vid flera av dessa sjukdomar är det tänkbart att det kan finnas gemensamma bakomliggande orsaker. I projektet planerar vi att samla in data om ovannämnda sjukdomar och närmare undersöka förhållandena kring de diabetessjuka hundarna genom blodprovstagningar. I ett senare skede kan även provtagningar från PON-hundar med andra sjukdomar bli aktuella. 

1. Kartläggning
Vi avser att genom enkäter och telefonintervjuer med uppfödare och hundägare kartlägga förekomsten av olika sjukdomar i rasen. Dessa data kommer givetvis att hanteras konfidentiellt. Uppgifterna är mycket viktiga för att bl a kunna analysera hur sjukdomsanlagen för diabetes mellitus och hypotyreodism nedärvs.
2. Blodprovsundersökningar
Det är mycket angeläget för oss att få kontakt med ägare/uppfödare till PON-hundar med diabetes för att kunna få blod- och urinprov från hunden. Vi har ett brett kontaktnät av veterinärkliniker i Sverige där sådan provtagning kan utföras. På diabetesprojektets hemsida finns speciella blanketter för provtagningen. Vi skickar förstås gärna blanketterna per post om så önskas. Blodproverna analyseras kostnadsfritt i Uppsala och kommer bland annat användas för genetiska analyser.
3. Familjestudie
Ägarna till friska och sjuka hundar inom vissa familjer kommer kontaktas för speciella provtagningar. Exempel på sådan provtagning är glukosbelastning, som är en blodprovsundersökning där man ser om hundarna har ökad risk att utveckla diabetes.
4. Vävnadsstudier
I de tråkiga fall då en diabetessjuk PON-hund avlider/avlivas, skulle det vara mycket angeläget att få utföra en obduktion, då vi bland annat undersöker bukspottkörteln för att se om det finns någon typ av skada där. Information från en sådan undersökning kan vara mycket värdefull för att förstå varför PON-hundar får diabetes.

Resultat
Förhoppningen är att dessa undersökningar ska leda till att öka kunskapen om sjukdomarna samt undersöka tänkbara bakomliggande orsaker, vilket på sikt kan innebära större möjligheter till tidig diagnostik och eventuell förbättrad behandling. Genom utförande av genetiska studier hoppas vi att framöver kunna identifiera den eller de gener som är förändrade hos sjuka individer, vilket skulle ha stor betydelse för avelsarbetet. Det är även tänkbart att forskningsresultaten kan bli värdefulla i forskningen om människans diabetes.

Resultaten avses att publiceras i internationella veterinärtidskrifter men kommer naturligtvis också att rapporteras i PON-bladet.

Kontaktpersoner
Tove Dahl, tove.dahl@kirmed.slu.se
Eva Johnsson