Rapport från projektet. (februari 2009)
Vi har gjort glädjande resultat från den genetiska studien på Riesenschnauzer, där vi snart hoppas ha ringat in de gener som styr uppkomsten av sjukdomen.
Inom ett halvår borde vi ha mycket mer på benen och då kommer vi troligen även ha inkluderat våra PON i analysen.
Men för att det skall vara möjligt krävs det att vi får in blodprov från fler FRISKA PON, ÖVER 7 år
Med hälsning från PON-Unionen uppmanar vi nu er alla Pon-ägare!
Tveka inte att låta din PON medverka i projektet!
Känner du andra med PON så sprid detta vidare!

INTRESSEANMÄLAN för att deltaga i projektet finns här!

PON-Unionen samarbetar med veterinärer och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala genom hjälpa till med insamlingen av blodprover från svenska PON-hundar. Forskningsprojektet är helt unikt och avser att hitta gener hos PON-hundar som orsakar diabetes och sköldkörtelrubbningar. Resultaten kan komma att vara viktiga både för hundar av PON-rasen och andra raser samt för forskningen om människodiabetes.
Mer information: http://clinic-smallanimals.slu.se/hunddiabetes

Minskad sköldkörtelfunktion, eller hypothyreos, är idag hundens allra vanligaste endokrina sjukdom. Sjukdomen är ärftlig och förekommer i mycket hög frekvens inom flera raser.
TEXT: KATARINA FERM

Hunden lik människan
Vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala arbetar idag en stor forskargrupp tillsammans med internationella partners för att identifiera den genetiska bakgrunden till många av de sjukdomar som hund och människa har gemensamt. Hunden och människan delar nämligen inte bara de flesta av sina omgivande miljöfaktorer, utan har också stora genetiska likheter och drabbas också i stor utsträckning av samma sjukdomar. Tyvärr drabbas dock hunden oftast av sjukdom i en högre frekvens än människan.
Nedsatt sköldkörtelfunktion förekommer både hos hund och hos människa. I hundens fall beror sjukdomen nästan uteslutande på en autoimmun reaktion riktad mot sköldkörteln. Denna form av sköldkörtelrubbning kallas för autoimmun lymfocytär thyreoidit, hos människa även kallad Hashimotos sjukdom.

Svårt att selektera för i avelsarbetet
Begreppet autoimmunitet betyder att kroppen felaktigt reagerar mot kroppsegen vävnad, som om den vore främmande. Immunförsvaret aktiveras då för att bilda antikroppar för att attackera och förstöra den ”främmande” vävnaden. Flera olika antikroppar har beskrivits i litteraturen, den hos hund vanligaste autoantikroppen förekommande hos patienter med sköldkörtelrubbning kallas TgAA (thyroglobulin autoantikroppar). Autoantikropparna förstör successivt sköldkörtelvävnaden, och efter en tid kan inte längre körteln producera de så viktiga hormonerna T3 och T4 i tillräcklig mängd. Symtom såsom dålig päls, ökad vikt, trötthet, frusenhet och ibland reproduktionsstörningar kan då ses. Läs mer om sjukdomen och dess symtom och behandling på sköldkörtelprojektets eller hundgruppens hemsida (http://skoldkortelrubbninghoshund.slu.se respektive http://hunddna.slu.se )

Autoimmun sköldkörtelrubbning debuterar hos de flesta individer först i tidig medelålder (3-5 år), vilket gör att traditionellt avelsurval har varit relativt ineffektivt för att minska sjukdomsfrekvensen. Drabbade hundar har helt enkelt hunnit gå i avel innan symtom blivit synliga, vilket har gjort att sjukdomsanlagen kunnat spridas till nästa generation. Kanske har inte heller sjukdomen fått så stor uppmärksamhet i avelsarbetet, eftersom de flesta hundar svarar bra på medicin och lever ett långt och gott liv, om de medicineras livet ut.

Varför viktigt?
Men varför är det då viktigt att lägga ner så mycket tid, energi och pengar på att forska kring en sådan sjukdom? Om hundarna mår bra av medicinen och lever lika länge, vad är då poängen?
Jo, det finns flera olika anledningar till att vi vill lära oss mer om autoimmun sköldkörtelrubbning hos hund.
• För det första är sjukdomen mycket vanlig. I en av våra studier, där vi samlade in blodprover från två olika födelsekohorter (grupper av hundar födda ett visst år) i riesenschnauzer och hovawart, såg vi att uppemot 19 % av hundarna var påverkade av sjukdomen.
• För det andra kan inte sjukdomen botas, utan hunden blir beroende av livslång medicinering. Visst mår hunden oftast bra på sin medicin, men det innebär ändå att man två gånger varje dag, livet ut, måste stoppa i sin hund ett syntetiskt hormonpreparat. Dessutom skall doseringen av medicinen noga övervaks genom att man tar regelbundna (ca en gång/år) blodprover för att analysera hundens hormonnivåer. Detta innebär dyra veterinär-, analys- och medicinkostnader. Endast medicineringen för en hund av riesenschnauzer-storlek kostar ca 10 000 kronor, om den medicineras från 4 års ålder till sin död. Till detta kommer veterinär- och analyskostnader av minst samma storlek. I slutändan har man betalat ”valppriset” tre gånger, om man har oturen att få en hund som drabbas av sköldkörtelrubbning.
• Identifiering av de gener som innebär en hög risk att utveckla sjukdomen skulle kunna leda till säkrare diagnoser, ”smartare” mediciner, genetiskt test och ett effektivare avelsprogram för att i framtiden reducera sjukdomen i hårt drabbade raser.
• Autoimmun sköldkörtelrubbning förekommer också hos människa (Hashimotos sjukdom), där livstidsrisken för en kvinna beräknas vara så hög som 10 %. Sjukdomen har liknande karaktär inom båda arter, vilket gör att vi med vår forskning hoppas kunna vara till hjälp även för människor med Hashimotos sjukdom.

Jämför sjuka med friska
Hundens genom (arvsmassa) kartlades av forskare vid Broad Institute i USA år 2005. Detta innebar givetvis ett stort genombrott för forskning av hundens gener och dess funktioner. Sedan dess har forskare vid samma institut, i samarbete med forskare vid SLU och Uppsala Universitet, tagit fram och testat ett så kallat ”SNP-chip” för hund. Detta är ett verktyg som gör det möjligt att förutsättningslöst söka efter associationer mellan genetiska markörer och en viss sjukdom eller egenskap. Med SNP-chipet kan vi med hjälp av DNA från ett enkelt blodprov ”tjuvkika” på en individs arvsmassa på 27 000 olika platser/positioner.
Genom att göra detta med DNA-prover från 100 sjuka och 100 friska riesenschnauzers i sköldkörtelprojektet, hoppas vi kunna identifiera delar av arvsmassan där de sjuka hundarna skiljer sig från de friska. Hittar vi sådana regioner, skulle detta kunna innebära att de gener som styr uppkomsten och utvecklingen av autoimmun sköldkörtelrubbning hos riesenschnauzer finns i dessa genetiska regioner. Dessa regioner ”finkammas” då med hjälp fler sjuka/friska individer av andra raser och fler genetiska markörer (SNPar), för att slutligen hitta fram till de gener eller regulatoriska element som styr sjukdomen.

På gång!
Vi har nu precis i dagarna skickat iväg våra första prover på denna genetiska analys, som kallas ”genome wide assosiation study”. I det första steget ingår ca 130 riesenschnauzers. Hittar vi regioner av intresse med hjälp av dessa prover, kommer vi att finkamma regionerna hos ett flertal raser med samma sjukdom. För detta ”steg 2” samlar vi in blodprover från hundar av raserna hovawart, perro de agua espanol, PON, boxer, dobermann och rhodesian ridgeback. Hundarna skall antingen vara friska och äldre än 7 år, eller ha en diagnos och testresultat som tyder på autoimmun sköldkörtelrubbning. Har du en hund som passar in? Kontakta oss gärna för att bidra till vår forskning!

Har du frågor eller funderingar om sjukdomen eller om den forskning vi bedriver? Kontakta oss gärna, eller titta in på vår hemsida http://skoldkortelrubbninghoshund.slu.se för mer information om projektet och om sköldkörtelrubbning hos hund.

Katarina Ferm
SLU, Institutionen för husdjursgenetik
Box 7023
750 07 Uppsala
Tel: 018-67 19 37
Email: Katarina.Ferm@hgen.slu.se

Tove Dahl, leg.vet, doktorand vid inst. för kirurgi och medicin smådjur, SLU, UPPSALA

Inom PON-rasen har ett flertal fall med hormonrubbningar såsom sköldkörtelstörningaroch diabetes mellitus (sockersjuka) rapporterats. Ett forskningsprojekt är i startgroparna för att söka kartlägga dessa problem inom PON-rasen. Projektet kommer att vara en del i det större hunddiabetesprojekt som veterinärer och molekylärgenetiker från Sveriges Lantbruksuniversitet och specialistläkare från Akademiska Sjukhuset i Uppsala startade under hösten 2005. Syftet med delprojektet är att kartlägga förekomsten av diabetes mellitus och sköldkörtelrubbningar i den svenska PON-hundpopulationen samt genom genetiska studier utreda ärftligheten av sjukdomen och därigenom öka möjligheten att få fram DNA-tester.

Introduktion
Diabetes mellitus, sockersjuka, utgör sedan länge ett stort kliniskt problem för såväl människor som hundar. Sjukdomen blir vanligare och vanligare främst i västvärlden både hos människor och sällskapdjur. Diabetes mellitus kännetecknas av ett högt blodsockervärde i blodet vilket ger ökad törst, ökad urinmängd och trötthet (se faktaruta nedan). Hos hund är diabetes mellitus en relativt vanlig hormonsjukdom med en förekomst kring 1 fall per 200 hundar. Sjukdomen har ännu inte kunnat klassificeras tydligt i olika typer och varför hundar får diabetes är oklart. Man vet dock att orsaken till hunddiabetes är olika hos olika hundar även om de kan ha samma symtom. Tidigare studier som gjorts på större kliniker har visat på en ökad risk hos vissa hundraser att utveckla sjukdomen. I Sverige har man kunnat påvisa en ökad förekomst av diabetes mellitus hos rasen Samojed men också Jämthund, Border Collie och West Highland White Terrier är överrepresenterade. Polsk Owczarek Nizinny med färre registrerade hundar har hittills inte uppmärksammats i statistiken. Forskningsprojektet "Diabetes hos hund" Hösten 2005 startade ett helt nytt unikt projekt vid SLU i Uppsala. Projektet beräknas pågå i fem år och syftar till att öka kunskapen om diabetes hos hund. Det finns många likheter, men också många skillnader jämfört med diabetes hos människor. I de olika delstudierna kommer vi att belysa hunddiabetesproblemet på lite olika sätt:

Epidemiologi
I den här studien kommer vi med hjälp av uppgifter från djurförsäkringsbolaget Agria kartlägga sjukdomen i Sverige. Vi kommer få svar på frågor som:
Vilka raser drabbas mest?
När i livet drabbas de?
Får tikar mer diabetes än hanhundar?
Är det vanligare i städer än på landet?
Hur länge lever hundar med diabetes?
Är det vanligt att de har andra hormonstörningar än diabetes?
Är det vanligt att hundarna blir blinda av linsgrumling?
Visst har andra forskare undersökt detta förut men aldrig på ett så stort material som vi har tillgång till. I Agrias databas finns över 400.000 hundar registrerade.

Diagnostik och klassifiering
I den här studien ska vi använda oss av en del blodprovsanalyser som utnyttjas på människor med diabetes. Vi ska testa dessa metoder och se om de kan vara till nytta på djursjukhusen. Bland annat ska vi göra tester på hundar med diabetes för att se om de har egen insulinproduktion kvar. Vi ska också se om hundarna har så kallade autoantikroppar i blodet riktade mot betacellerna. Barn med diabetes har ofta sådana autoantikroppar, vilket visar att det är kroppen själv som förstört de viktiga betacellerna

Genetik
Vi har för avsikt att leta efter gener som gör att hundar får diabetes. Vi vet att vissa raser drabbas oftare än andra vilket gör att vi tror att det kan finnas gener som leder till att hundar utvecklar diabetes. Förra året kartlades hela hundens arvsmassa vid Broad Institute i USA. Det gör att vi nu kan leta efter sjukdomsgener med en så kallad "hel-genoms-scan". Vi kommer behöva blodprover från många diabetessjuka hundar för att kunna göra de här analyserna. Om du vill läsa mer om projektet eller om hunddiabetes gå in på webadressen:
http://clinic-smallanimals.slu.se/hunddiabetes

PON-Projektets genomförande
Forskningsgruppen har genom kontakt med svenska PON-ägare, veterinärer och personer inom rasklubben förstått att vissa sjukdomar förekommer ganska ofta i rasen. Exempel på sådana sjukdomar är atopi (allergi mot luftburna allergen), hypotyreoidism (sköldkörtelrubbning), CL (en inlagringssjukdom), Addisons sjukdom (underfunktion i binjurebarken) samt diabetes mellitus. Vid flera av dessa sjukdomar är det tänkbart att det kan finnas gemensamma bakomliggande orsaker. I projektet planerar vi att samla in data om ovannämnda sjukdomar och närmare undersöka förhållandena kring de diabetessjuka hundarna genom blodprovstagningar. I ett senare skede kan även provtagningar från PON-hundar med andra sjukdomar bli aktuella. 

1. Kartläggning
Vi avser att genom enkäter och telefonintervjuer med uppfödare och hundägare kartlägga förekomsten av olika sjukdomar i rasen. Dessa data kommer givetvis att hanteras konfidentiellt. Uppgifterna är mycket viktiga för att bl a kunna analysera hur sjukdomsanlagen för diabetes mellitus och hypotyreodism nedärvs.
2. Blodprovsundersökningar
Det är mycket angeläget för oss att få kontakt med ägare/uppfödare till PON-hundar med diabetes för att kunna få blod- och urinprov från hunden. Vi har ett brett kontaktnät av veterinärkliniker i Sverige där sådan provtagning kan utföras. På diabetesprojektets hemsida finns speciella blanketter för provtagningen. Vi skickar förstås gärna blanketterna per post om så önskas. Blodproverna analyseras kostnadsfritt i Uppsala och kommer bland annat användas för genetiska analyser.
3. Familjestudie
Ägarna till friska och sjuka hundar inom vissa familjer kommer kontaktas för speciella provtagningar. Exempel på sådan provtagning är glukosbelastning, som är en blodprovsundersökning där man ser om hundarna har ökad risk att utveckla diabetes.
4. Vävnadsstudier
I de tråkiga fall då en diabetessjuk PON-hund avlider/avlivas, skulle det vara mycket angeläget att få utföra en obduktion, då vi bland annat undersöker bukspottkörteln för att se om det finns någon typ av skada där. Information från en sådan undersökning kan vara mycket värdefull för att förstå varför PON-hundar får diabetes.

Resultat
Förhoppningen är att dessa undersökningar ska leda till att öka kunskapen om sjukdomarna samt undersöka tänkbara bakomliggande orsaker, vilket på sikt kan innebära större möjligheter till tidig diagnostik och eventuell förbättrad behandling. Genom utförande av genetiska studier hoppas vi att framöver kunna identifiera den eller de gener som är förändrade hos sjuka individer, vilket skulle ha stor betydelse för avelsarbetet. Det är även tänkbart att forskningsresultaten kan bli värdefulla i forskningen om människans diabetes.

Resultaten avses att publiceras i internationella veterinärtidskrifter men kommer naturligtvis också att rapporteras i PON-bladet.

Kontaktpersoner
Tove Dahl, tove.dahl@kirmed.slu.se
Eva Johnsson